Gravidfotografering självporträtt- annorlunda, vintage och gammaldags

Gravidfotografering självporträtt.. Andra gången. Att vara gravid känns inte alltid likadant. Men framförallt verkar det vara olika för olika kvinnor. En del tycker det är helt ok, några få att det är fantastiskt men de flesta tycker nog det är rätt jobbigt. Ändå vill de flesta ha gravidfotograferingar som är rätt mysiga, ljusa och lätta. Romantiska och som kanske belyser det fina med att få barn eller vara gravid. Jag gillar såna bilder. Men det kändes helt fel att ta såna på mig själv. Jag trivdes aldrig med att vara gravid. Blir väldigt tjock och svullen, påverkad av hormoner. Ändå har jag mått normalt, haft en helt ok graviditet och mitt barn har också haft det bra. Lite för bra kanske, med tanke på magstorleken…Kvinnors kroppar är gjorda för detta, ändå har det stundtals känts onaturligt, jobbigt och frustrerande. Jag har inte jobbat lika mycket som under den senaste graviditeten, men har man en tvååring hemma blir det ändå en del att stå i. Funderade länge på om jag skulle ta några bilder överhuvudtaget, och i så fall hur de skulle se ut. Senaste gången tog jag ju bilder med min tvillingsyster som också var gravid, och det kändes svårt att toppa… Bestämde mig för att jag denna gång skulle ha krig som tema på mina bilder, lite okonventionellt kanske. Att ha en inställning att man måste kriga lite och kämpa innan det värsta är över (man ska ju ta hand om en lite bäbis ett tag efter graviditeten också) hjälper mig i allt det som känns jobbigt. Lite indian/aztekinspirerat och gjort i gammaldags svartvit stil i efterbearbetningen. Hoppas att han inte misstycker, han som låg i magen, att jag känt så här. Tycker i alla fall bilderna blev bra, och jag hade en kul förmiddag när jag tog dom. Det var länge sen jag tog självporträtt på detta sätt, inga selfies här inte!!